Kan man visualisera länders köpkraftsparitet genom en hamburgare? Ja, till en viss grad kan man det! Genom det lättsamt skapade indexet Big Mac Index kan man tydliggöra olika länders köpkraft. Vad menar vi med det? Här går vi igenom vad köpkraftsparitet är, och hur Big Mac Index fungerar!
Vad är köpkraftsparitet?
Big Mac Index bygger på köpkraftsparitets-teorin. Så om vi ska förstå Big Mac Index vill vi först och främst förstå köpkraftsparitet. Ordet köpkraftsparitet kommer från engelskans Purchasing Power Parity, och förkortas därför också ibland PPP. Denna ekonomiska teori, eller metod, försöker hjälpa oss när vi jämför valutors värde mellan olika länder.
Köpkraftsparitet används som ett mått för att lista ut vilken växelkurs som krävs för att länder med annorlunda valutor ska ha samma köpkraft. Teorin om köpkraftsparitet bygger på tanken att växelkurser med tiden rör sig i riktningen att priser på likvärdiga produkter i olika länder ska ligga i paritet.
Man kan alltså säga att teorin försöker indikera den riktiga växelkursen när man jämför inkomster och priser inom samma valuta. Därför används denna teori ofta när man vill göra internationella jämförelser av till exempel levnadsstandard.
Vad är Big Mac Index?
Big Mac Index är ett informellt index som den brittiska tidningen The Economist myntade och har publicerat varje år sedan år 1986. I indexet tittar man på vad en Big Mac-hamburgare kostar i olika länder, och visar på så sätt köpkraftspariteten mellan länderna. För att indexet visar köpkraftspariteten kallas indexet ibland också för Big Mac PPP.
Varför använda just en Big Mac? Hamburgaren är världsberömd, och viktigare är att den säljs över nästan hela världen och ser mycket lik ut överallt. Den håller dessutom en relativt stadig prisnivå. På grund av dessa faktorer valdes burgaren ut som en lämplig vara att jämföra.
När använder man Big Mac Index?
Indexet kan användas vid tillfällen då man vanligtvis skulle använda konsumentprisindexet (KPI). Konsumentprisindex bygger på en stor mängd data från många konsumtionsvaror i ett land, och används för att mäta inflation. Big Mac indexet kan alltså användas som en otroligt förenklad version av konsumentprisindex.
Det är viktigt att påpeka att Big Mac Index skapades för att lättsamt och enkelt visualisera köpkraftsparitet, något som är rätt komplext. Dock har Big Mac Index använts i flera seriösa sammanhang för att jämföra valuta och visa på köpkraft. Ja, Big Mac Index tar helt klart inte med lika många faktorer som exempelvis konsumentprisindex. Men en del menar att detta avskalade index också innebär färre potentiella felkällor, och därför är väl lämpat för jämförelser länder emellan.
Missa inte andra index: Fear and Greed Index
Hur fungerar det?
Som utgångspunkt i Big Mac Index används den amerikanska dollarn. Indexet kan på så sätt snabbt hjälpa oss mäta om en valuta är övervärderad eller undervärderad mot dollarn.
Låt oss ta ett riktigt exempel från december 2020. En Big Mac kostade 52,88 kronor i Sverige, men kostade bara 5,66 dollar i USA. Då “borde” växelkursen ligga på 9,34 (52,88 / 5,66 = 9,34). Den faktiska växelkursen kan sedan indikera om kronan är övervärderad eller undervärderad. Om växelkursen mellan dollar och kronor är lägre, indikerar indexet att kronan är undervärderad. Om växelkursen är högre indikerar indexet istället att kronan är övervärderad. Den faktiska växelkursen var vid denna tidpunkt 8,30. Big mac Index föreslår alltså i det här fallet att svenska kronan är övervärderad med 12,6%.
Kritik mot indexet
Det finns naturligtvis en hel del kritik mot Big Mac Index. Den praktiska användningen är mycket begränsad. Till exempel är inte ens McDonald’s och Big Macs tillgängliga i alla länder. Två andra anledningar till att indexet inte fungerar särskilt bra i verkligheten är att Big Macs inte är identiska länder emellan, och att priset på Big Macs sätts av McDonald’s.
Först och främst är faktiskt inte Big Mac exakt samma burgare över hela världen. Ingredienserna i en Big Mac kan faktiskt variera mellan olika länder. Till och med storleken på hamburgaren är något som kan variera från land till land.
Dessutom är det naturligtvis McDonald’s som sätter priset på hamburgaren. Bolaget kan självklart ha olika strategier när det gäller prissättningen i olika länder. Det har också att göra med McDonald’s image varje land. Prissättningen kan till exempel variera baserat på om McDonald’s ses som billig snabbmat eller en lyx att unna sig för just den marknaden. All denna kritik är självklart viktig att ha i åtanke om man vill använda sig av detta index. Indexet är därför inte ett perfekt instrument för att mäta köpkraftsparitet. Däremot är det värt att återigen notera att The Economist skapade detta index mer som en rolig idé. Det kallas ibland för “burgernomics”. Om man tar det med en nypa salt, är det är smart och lekfullt sätt att förklara ekonomiska begrepp för en bredare publik.