Vad innebär egentligen penningtvättslagen? Läs vidare!⋆ Ekonomistart

Har du någonsin blivit frågad följande frågor när du är på banken: Var kommer dina pengar från? Vad tjänar du? Är du politiskt aktiv? Du kanske undrar varför banken behöver ställa sådana frågor. Det är väl din privatsak vad du tjänar och vare sig du är politiskt aktiv? Nja, det finns faktiskt en klar anledning för sådana frågor, och det är just Penningtvättslagen.

Vad innebär Penningtvättslagen?

Annons:

Penningtvättslagen är en lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De organisationer som omfattas av detta administrativa regelverk måste samla in tillräcklig information om varje kund. Informationen samlas in för att bedöma om det finns en risk att företaget utnyttjas för penningtvätt och terrorismfinansiering.

Det finns inga exakta direktiv i lagen för vilka åtgärder som måste genomföras. Penningtvättslagen bygger istället på ett riskbaserat förhållningssätt. Det betyder att företag som omfattas av lagen själva ska identifiera, förstå och bedöma risker och hitta lämpliga principer för åtgärder.

Varför existerar Penningtvättslagen?

Är penningtvätt och terroristfinansiering verkligen ett problem i Sverige? I en nationell riskbedömning 2013 bedömdes det att cirka 130 miljarder kronor tvättas i Sverige varje år. Det är svårt att bedöma hur stor av en summa som används för att finansiera terrorism. Dock bedöms summorna troligtvis ligga i miljonbelopp.

Penningtvättares och terrorfinansierares affärer förefaller ofta helt normala vid första anblick. Det är därför banker och andra företag måste uppnå kundkännedom. Det är viktigt att försöka samarbeta med banker och andra företag för att ge dem tillräcklig kundkännedom.

Grundläggande åtgärder för kundkännedom är id-kontroll och enkla frågor om affärens syfte. Banker behöver också bedöma om en kund har eller har haft en viktig offenlig funktion i en internationell organisation eller stat. En sådan kund anses vara en person i politiskt utsatt ställning. På grund av detta kan banken fråga dig om du är politiskt aktiv.

Exempel på penningtvätt och terrorismfinasiering

I december 2010 genomfördes ett bombdåd i centrala Stockholm. En person är dömd för att ha finansierat terroristen som genomförde handlingen. Hur finansierades terroristen? Finansieraren besökte helt enkelt ett bankkontor och satte in pengarna på terroristens konto. Troligtvis kom pengarna från bidragsbedrägerier.

Kan då åtgärder mot penningtvätt leda till att klara upp brott? Ja, det finns faktiskt flera exempel på detta. Till exempel ville en kanadensare växla pengar till en utländsk valuta vid ett kanadensiskt växlingskontor. Transaktionens omständigheter bedömdes vara misstänksamma och växlingskontoret kontaktade polisen. Polisen övervakade växlingen och följde pengarna, som togs utomlands av en kurir. Internationellt polissamarbete ledde till upptäckten av 2 kilo kokain, och både kanadensaren och kuriren greps.

Vilka företag omfattas av Penningtvättslagen?

Allt fler branscher och verksamheter omfattas under det nya Penningtvättsdirektivet från EU. Bland annat omfattas:

Banker
Valutaväxlare
Revisions- och redovisningsbolag
Fond-, kreditmarknads- och värdepappersbolag
Fastighetsmäklare
Försäkringsförmedlare och livförsäkringsföretag
Advokater och biträdande jurister
Bolagsbildare
Företag som handlar med konst, antikviteter, transportmedel, metaller, skrot eller ädelstenar

Vad behöver företag som omfattas av Penningtvättslagen göra?

Den nuvarande Penningtvättslagen trädde i kraft 1 augusti 2017 och bygger på EU:s regelverk. Den uppdaterade lagen skärpte kraven på rutinerna som verksamhetsutövare använder för att skaffa tillräcklig kundkännedom.

Först och främst måste företag som innefattas av lagen ha hög kvalitet i sina riskbedömningar. De måste hämta in information om penningtvättsrisker från flera källor och ta hänsyn till riskfaktorer för sin specifika bransch.

För det andra måste företag och föreningar måste anmäla verklig huvudman till Bolagsverkets register. Verklig huvudman är personen eller personerna som ytterst kontrollerar eller äger företaget eller föreningen.

En tredje faktor gäller personer i politiskt utsatt ställning. Dessa personer kallas ofta PEP (Politically Exposed Person). Företag måste kontrollera om de har PEP-kunder eller kunder som står på sanktionslistor för penningtvätt och terrorism.

Om lagen inte följs kan man dömas till böter för att ha uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosatt gransknings- eller rapporteringsskyldigheten.